onsdag 28 januari 2009

vadå snuskigt

Faktiskt, januari, jävla skit månad. Helst om man gått mellan arbeten just precis i december, det bli RELATIVT jävla fattigt och man blir som en parasit på allt övrigt levande. Har försökt hålla mig undan och enbart jobba,sova,äta nu ett par veckor för att få tiden att gå. Men det gör den självklart inte.
Skrev in mig på worldclass igår. Jag skriver på vad som helst för ett par gratis skor. Förhoppningsvis kanske jag blir lite tight så jag får valuta för pengarna så att säga. Det märks som sagt att man inte är som en fjortonåring längre. Allt är liksom lite degigt. Inte så att det börjar hänga här och där, utan bara att det är mjukare om man petar, någon form av något så konstigt som underhudsfett som verkar omöjligt att bli av med eller tighta till, noll use för detta! Jag undrar när det gick snett. Det är lätt att skylla all akne och övervikt på ppiller, och ganska säkert är det väl så. I vissa fall. Till vilken nytta? VA? Att bli lite satt eller finare sagt klämbar, på grund av att man så förbannat gärna vill äta en liten tablett varje dag(*läs ligga barnsäkert). Näe. Tröttsamt. 

tisdag 13 januari 2009

HA!

ja. ja.
här är det tomt, det finns massa kanaler men inget skoj.
jag är trött men orkar inte sova heller.
försöker stoppa in lite kul musik på ipoden men slogs av att jag råkade köpa en 16gb, inte en 30. Det får knappt plats något alls över huvudtaget.
Kan det inte bara bli vår snart? Vintern är bara okej om man bor i en skidbacke.
Frågan är varför man inte var smart ändå, bor på någon strand på sommarn och i alperna på vintern. Det vore ju sjukt trevligt om man slapp jobba också. Bara glida runt och göra roliga saker och bli extremt klok. Varför stanna i sthlm liksom? Egentligen? För att skaffa lite stabilitet? Är det vad man kallar fastjobb, egen lägenhet, gå till nya roliga ställen varje helg? Skaffa en schysst meritlista för att det ska se ut som att man har gjort något här i livet?
Läste en bok för några år sedan om en tjej som skickades ner till Israel för att plocka apelsiner en sommar, typ som kollo men det var ett straff, hon hade skolkat eller nåt. Det verkade sjukt trevligt, inte alls plocka apelsiner utan bara hänga på stranden med andra apelsinplockare. Nog för att det slutade med att hon blev våldtagen på en vind, men det var ju bara för att skapa lite drama i storyn.
Samtidigt krävs massa pengar för att kunna göra något kul, om inte annat för att kalla det startkapital. Eller är det bara så att man är för lat för att engagera sig? För att "det verkliga livet" eller "vuxenlivet" som för övrigt inte räknas som vuxenliv, eftersom vuxenliv inte verkar infinna sig förrän efter 35, så varför strävar alla efter samma eländiga saker? Vad hände med att hitta sig själv och den inre friden genom att vandra en liten stig genom södra afrika? Eller åka och hänga i något tempel med massa orangeklädda munkar?
Det finns bara en anledning till varför folk stannar i den här stan, för att bitterheten på vinterhalvåret gör att man blir så jävla lycklig så fort uteserveringarna slås upp. Det är vad det handlar om, att kunna njuta av en afterwork som slutar i helkväll. Att få flasha sina nya chinos eller någon retro sjal för främmande förbipasserande människor.
Jag har fan knäckt gåtan.
Typiskt att det bara är januari.

måndag 12 januari 2009

whateverhappendtotherondellpankaka?! nåja...

Jaha! Dags att börja uppdatera lite oftare kanske. Känns lite väl torrt och tråkigt här annars.
Nu sitter jag ute i rågsved och är extremt kluven inombords. Efter att ha lyssnat på något som tydligen kallades radio lidingö med lite sara leander har jag återigen glidit in på vad-fan-ska-jag-plugga-nu-förresten-eller-senare-i-livet-?-jag-har-ju-jobb-nu-men-att-plugga-utomlands-vore-ju-jävligt-kul-fast-stockholm-är-ju-stockholm-...- tänket. Kanske ska ta ett år i taget ändå. Jag vet inte ens hur många "men åååååh är du bara tjugo!!!!!" jag fått dom senaste veckorna, medan folk talar om för mig att "det är lugnt", klart det är lugnt!!! Vad skulle det annars vara? Varför ska jag stressa över att "jag inte gjort något" när man hunnit med en massa och detta ändå bara är början???
Dessutom kan man alltid relatera till en alternativ situation, hur hade mitt liv sett ut om jag kom från stockholm från början? Förmodligen inte som deras, men samtidigt är jag inte ett dugg besviken. Det kunde liksom inte vara bättre samtidigt som man inte har någon aning om vad man vill eller varför.
Nu är jag mest glad för att jag ska få ta hand om en lägenhet vars avstånd till jobbet är cykelavstånd eller gå, cykla låter dock mer vårigt, jag jobbar och ska jobba ännu mera och göra massa roliga saker med mina gamla och nye vänner. Tänka sig. Det är svårt att bli irriterad på konstiga samtal mitt i natten med olika alternativa påståenden, men sånt får man väl leva med eller? Tur för mig att jag aldrig kommer ihåg vad som sägs eller bör sägas när folk ringer mitt i natten...
Trots att jag just nu äger exakt 243 kr fram till nästa månads löning är det liksom ljust ute. Inte på riktigt såklart, absolut inte, men egentligen är det det. Vart tog all öl vägen? Hur orkar alla vardagsarbetande människor gå ut egentligen? Det tar ju knäcken på en.
Sjukt länge sen man kunde unna sig en afterwork bara, eller något annat skoj. Den där rehaben jag åkte på förföljer mig tydligen även på hemmaplan...


Små djur på nyårsafton innan det blev helt jätte galet. På två vis.
Inget av dom speciellt bra. Men ändå!

onsdag 7 januari 2009

hm. konstigheter fast vardagsaktigt.

Perfekt hade det vart om det var kanske slutet på mars nu. Då hade man bara bättre väder att se fram emot. Detta är sjukt kallt och helt onödigt så länge man inte befinner sig i närheten av en skidbacke vilket jag inte gör. Usch.
Igår var djuret och jag på middag hemma hos camilla och danny. Det var trevligt. Ganska moget också. Att laga mat, efterrätt, dricka mineralvatten och snacka skit. Tyvärr missade vi tunnelbanan hem och var tvungen att ta taxi. Fastän pengarna är ungefär exakt väldigt snart slut. Men ibland är man onödigt generös mot sig själv.
Fast jag mår fortfarande inte bra även om detta är dagen efter, borde egentligen kolla upp vad jag är allergisk mot men jag vet inte vart eller när och jag blir bara matt av att ta tag i saker.. Hur får man energi nu för tiden? Det är inte lika gratis längre vilket känns jävligt bittert.

Annars har nya jobbet fungerat bra hittills tycker jag! Kastades in mitt i deras stora rea och fick springa runt och vika skjortor och jeans i perfekta högar, kan ses som terapijobb men helt okej start ändå. Känner mig bara helt lost när det kommer fram någon intelligent herre och frågar varför inte culkin är på rea. Jag insåg efter en stund att det var en ordinarie kostym, vilket jag då meddelade, men när följdfrågan på om någon av reakostymerna var liknande i passformen stod jag bara som ett frågetecken. Ibland önskar man verkligen att man fick bära runt på en stor skylt där det står "ny på jobbet, jag städar bara upp efter er" eller något dylikt så att man slipper känna och uppfatta sig helt dum. Men men! Framtiden ser dock trevlig ut. Kan nog bara sluta bra detta.....

Äh. Tröttheter. Ring mig Karin!!

torsdag 1 januari 2009

nytt år nytt jobb nytt boende nytt liv........................

Sitter nu och väntar på att klockan ska bli tillräckligt mycket så att jag kan springa ner till bussen. Har nog inte gått upp fem på flera år tror jag. Enda anledningen att gå upp tidigt är om man ska iväg till ett flyg, annars brukar det vara åt andra hållet.
Men mitt nya liv ska bli seriöst! Jag ska betala mina räkningar i tid, i den mån jag upptäcker att jag har några, betala av mina skulder, skaffa mig ett eget hem (väldigt beroende på hur det går för min syster i samma fråga...) få fast jobb och kolla upp den läskiga skolan.
Bra början. Insåg att det där med vuxenpoäng finns på flera planer egentligen, det handlar inte bara om större aktiviteter som fastjobb, abonnemang på mobilen, första hands kontrakt och dylikt, det går till och med så djupt så som att inte låta schampot ta slut så man blir smutsig och att alltid ha extra lampor hemma så att det inte ser ut som strömavbrott.
Jag blir egentligen helt matt av detta seriösa liv som väntar, men det finns liksom ingen återvändo. Och jag tycker inte riktigt om strömavbrott så jag antar att det är livet liksom. Thats it. Bättre än så här blir det inte.
Eller?!? Nä. Säkerligen inte.

Föresten har jag kommit på hemligheten med varför alla som har fastjobb (dagjobb, nio till femjobb osv) har råd med så många roliga saker som jag inte har haft råd med, och de är ju för att de endast kan gå ut och supa upp resten av sina pengar på helger. Dom har alltså två dagar att supa bort plånboken på medan jag och huset har haft fem sex dagar. Det förklarar en hel del samtidigt som jag mår extremt illa vid tanken på hur annorlunda livet kunde sett ut, men hade det varit så mycket bättre egentligen?

Svar Ja, säkerligen.