grööahhe...

Tvunget med tanke på vad största delen av denna helg gått ut på så gick jag och supershoppade städprylar på in&finn. Så nu skiner det annars kallade världens snuskigaste badrum efter att jag legat och skrubbat med våtservetter, väldigt amerikanskt av mig.
Sedan har jag med lite lite hjälp av emil synkroniserat den lilla vindsytan så nu finns det massor av plats i lägenheten att ha övernattande gäster i överflöd!
Annars, ja. Detta var verkligen en stureplanshelg må jag säga. Vet inte riktigt hur, men det hanns med en hel del (riche,hellskitchen,riche,obaren,utecompagniet,bernsocheventuelltnågotmer) men det var inte många hundralappar som gick förlorade! Men nu får det bli ändring på det, saknar ölhaksdeget som faktiskt brukar vara en hel del mysigare.
Annars? Annars saknar jag att ha Karin här, även om det var en jävla massa skrik så var det trevligt att ha henne i rätt stad. Och nu är det bara några dagar innan hon lämnar mig igen. Det känns bittert och okej. I en salig blandning.
Jag saknar att ha Kajsa här också, det var så behagligt att ha henne hemma vid datorn malandes OC som en sann hemmafru medan jag var och arbetade in hushållskassan. Fast det blir nog en hel del kvalitetstid med henne i höst om jag spelar mina kort rätt, vilket inte borde vara ett jätte stort probem.

Äh. Hejdå.

vädret är ju i alla fall okej för att vara nu, typ liksom, eller kanske inte. vem vet egentligen, allt må ju vara relativt?!

tror jag blev sjuk efter lunchen igår. kanske fick svininfluensegrejen i maten. kan tro!
i övrigt är det bara en vecka kvar på det plötsligt förlängda maratonet, sedan kanske det lugna livet börjar anlända. skulle inte tro det dock då jag börjar bli beroende av fabriken, får ångest när jag är ledig eller av att sova för länge, och det är ju egentligen exakt det man vill vara hela tiden, ledig och sova! helst utomlands. på typ en ö med ett hus som har allt, där man sover hela tiden i en hängmatta och lapar energi från den överhettade solen. Men lite långtråkigt i längden. Eventuellt alltså.

Nu bor både kajsa och karin här, mamma tänker klämma sig in också. får se hur fan allt detta ska gå till med tanke på att jag har en säng och en kvadratmeter att springa runt på, resten är flyttlådor, träplankor, träflisor, gamla kläder, gammalt smuts och annat elände.
Men kul med gäster även om jag är en ganska tragisk hostess som tvingar alla att diska, laga mat, bädda sängen, stänga av datorn åt mig, borsta mina tänder, skjutsa mig till jobbet, hålla upp ögonen på mig så jag vaknar på morgonen, ja typ det gamla vanliga alltså.

det där övrigt är mystiskt. Och summan av sumarum av den vecka som gått är att pengar har en tendens att rymma, även om de till synes tycks sitta fast fängslade på kontot. Tydligen inte liksom.

seg, segare, segast

fy fan. detta maraton tar tydligen aldrig slut. varför??

känns konstigt att vara hemma, jag trodde att jag bodde på Å?? Eller?! Inte? Nej?

just nu är allt bara konstigt, konstigt och konstigare.

hur långt är livet? varför får man inte veta det? då skulle man ju passa på mycket mer, istället för det här "lev för dagen imorrn you may be dead", för hade jag vetat att jag skulle bli 64 år, då hade jag verkligen levt och gjort allt för att man vetat att man har massor av år att spendera på roliga saker! nu istället när man inte vet ett jävla skit om hur många minuter eller evigheter man har kvar att leva, då blir man passiv istället. tar för givet en massa saker och vågar inte chansa. alla dessa "tänk om", "tänk om inte". Jag hatar det. jag vill inte leva ett sådant liv.

Så kan ju själva hejdå-sättet bli själva surprisen istället, hade varit mycket bättre än detta.

morgonpigg som faaaaaaaaaaaaaaaaaaan....

Hur kommer det sig att det är så mycket lättare att gå upp kl sju än kl nio?! Egentligen? Det borde vara tvärt om, de där sista två timmarna dröjer sig kvar i kroppen hela dagen sen som en slags mild förlamning, kommer från hon som brukade sova till tidigast 17.00....

Nåväl, Jobbmaratonet är i fullgång!! Är nu inne på dag... eh, 3. Har alltså 6 dagar kvar. Ledig två, ska köra tusen mil på så kort tid som möjligt, sen blir det 8 dagar till... Åh. När ska denna lägenhet bli klar egentligen? Tydligen kommer själva list-sättningen bli en pers, och sen gillar jag inte riktigt den blå nyansen i rummet. Det är INTE riktigt som jag tänkt mig, även om jag valt den själv... Ska man bo här länge är det väl lika bra att göra rätt med en gång, kommer ju aldrig i världen orka ställa mig om måla om skiten när allt typ är klart i övrigt.

Usch. Ja. Klaaagomål. Men faktiskt, det är inte mycket mer jag orkar göra en morgon som denna!!! Det är typ kallt ute enligt internet, det ska säkert regna igen, en kapplöpning på jobbet, sen hem och stressova i tron om att det funkar lika bra som en rekorderlig...

Äh. Skit samma.

Nu har min granne grissex igen. 09.50 på en torsdag. Har kort kommit fram till att hon inte har något 9-5 jobb, killen verkar lite trött men jag kan tro att hon är omättlig, hon har så desperata läten. Så vad att göra? Det enda jag håller tummarna för nu är att hon är singel, bor ensam och bara raggar ibland, så man får sova i alla fall lite granna. Frågan är nu hur jag ska ta reda på vem det är. Så fort man ser en tjej tänker man "Är det där grisen? Är det där hon? Är det DU?!!" Ungefär. En vacker dag har jag hennes huvud på ett fat, så är det här bedrövliga eländet förbi... (åh, tragik, min granne får ligga mer än mig, buhu... )

Whyyyyyyyy..

Ja. Vad fan hände, jag vet då inte i alla fall.

Nu är det tomt i lägenheten som är så städat det går, alltså inte jätte mycket men lite grann. Fattig som en kyrkråtta, jobbar hela hela hela tiden vilket är samma som pengar, men inte nu, utan sen. Och jobbar man hela hela hela tiden behöver man äta varje dag, och då är det ju bra att ha pengar nu, istället för sen. Men förhoppningsvis får jag mina små jävligt välförtjänta skattepengar denna vecka, om än på posten till Hudik... Varför vet jag inte men tydligen ska det vara så. Denna gång.

Nu har Släggan flyttat hit, vilket till och med blev trevligare än jag trodde, även om det kommer bli mycket roligare när vi alla har pengar, vädret är fint (så fint som det går på hösten..) och alla är glada.

Nu är istället alla fattiga, vädret är fult (typ) och ingen är glad.

Fast jag tycker vi lyckas ha ganska trevligt ändå, under omständigheterna.

Imorn ska jag på kurs, sedan fortsatt arbete på fabriken. Att tiden aldrig räcker till när det finns saker att göra och att den finns i överflöd när aktiviteterna är få. Antar att det är så det alltid varit och alltid kommer vara.

Precis som allt annat i den här jävla världen, det du har vill du inte ha, det du inte vill har vill du ha, det du behöver har du aldrig och det du inte behöver har du för mycket av.

Kontenta= skitvärld.

Förutom när alla har pengar, vädret är fint, alla är lediga och alla är glada. Samtidigt.

Och hur jävla ofta händer det då?!

idioti

Gårdagens arbetspass skenade verkligen iväg, ibland är det bra när tiden går fort men igår gick den sakta och fort på en gång. Hann inte med allt. Därför är jag uppe extremt tidigt idag, 07.21 på pricken står jag här. På min lediga dag! För att fixa klart lite småsaker jag inte hann igår innan öppning idag.

JAA tänkte jag igår när jag hörde idéen, strålande, då har jag en anledning att gå upp imorrn.

Sedan, lite så där i efterhand, ungefär nu, slog det mig; varför ska jag ha en anledning att gå upp? Det är ju min lediga dag?

Min räddning är att det är väääldigt skönt att slumra till så där mitt på dagen, då är det skönt att vakna påklädd och klar, redan aktiverad sedan gryningen.

Igår efter skenpasset gick jag med e på garlic&shots för att sedan gå på bio. Jag vet inte varför jag envisas att gå dit, visst är det megagod mat men magen gör ju uppror varje gång. Nu verkar den helt ha gått i ide.

Sedan promenerade vi till medis (väldigt lång promenad) och kollade på Year One, den var faktiskt kul. Inte så där jävla kul att man vill se den varje dag, men den var kul. När filmen var slut hade jag så extremt ont i magen att jag först var tvungen att sitta på en trottoarkant i en halvtimme, för att sedan ta tåget till min cykel utanför jobbet, för att sedan väldigt långsamt cykla hem. Filmen var slut vid halv tio, vi var hemma vid halv tolv. Det är liksom väldigt överdrivet mycket tid.

Nåväl, somnade in väldigt fint på en gång men vaknade av att hela lägenheten skakar. Både jag och e blir helt förvirrade, vad händer!? Snart märker vi att de väldiga skakningarna är ganska rytmiska, och att någon skriker väldigt högt i takt med dom.

Jag hoppas verkligen det var tjejen som bodde här, och att killen var ett hemsläpat random. För var det en sambo, kommer vi vakna fler gånger av att våra grannar "brukar älskog", men är det bara hon som bor där kanske det är lugnt, det var ju han som skapade jordbävningen.

Well, well. Tröttheten har kastat in mig i sin dimma igen, och jag ska ju trots allt göra några få vettiga saker idag. Typ låta mig utnyttjas av min mor som återigen vill öka på garderoben, denna gång med något extremt snyggt i och för sig...

bara en vanlig äcklig torsdagmorgon...

Min sommar är officiellt slut. Det är bara jobb jobb jobb, och t ex imorn, när jag är ledig, måste jag sova. Så jag orkar med jobb jobb. Intressant hur många timmar av livet man ägnar åt att jobba, för att få pengar.

Pengar är liksom det stora drivet. Och ändå får man sällan en riktigt ordentlig lön, vettig nog att göra något för den.

Det blir liksom alltid öl, billiga tshirts och maaat.

Inte så imponerande.

Nåväl. Var och tränade igår, kom dit mest för att ha varit där så det inte blir lika jobbigt att gå dit nästa gång. Så fort jag kom innanför dörren försökte dom sälja på mig en massa pass. Vilket egentligen var vad jag behövde, då jag hade noll motivation. Men vad är egentligen vitsen med att försöka tvinga en? Ta det passet!! Och passet efter det!! Och sen nästa!! Dom är precis som vilka gatuförsäljare som helst, och det är just den sortens beteende jag ska hålla mig borta ifrån.

Jag lovar bara för mycket.

Som när greenpeace fångade mig, också på väg från gymmet, och liksom tvingade sig på en. Visst, det är väldigt svårt att säga nej till miljön, men jag tappade mer än hälften av min respekt för dessa organisationer. Hade de istället suttit ner och låtit folket komma till dom hade jag varit mer nöjd med de simpla små kronor som dras från kontot varje månad.

Visst, de får säkert fler medlemmar på detta vis, men säkerligen fler avhoppare då det faktiskt kan vara förbannat svårt att säga nej till någon som i princip trycker in en i ett hörn och börjar skrika om medmänskliga skyldigheter. Ja visst, jag håller med, men den där säljningstaktiken är TRAGISK.

Påminner alldeles för mycket om tele2....

MARATON!

Nu är det 13 pass, plus cirka 2 lediga dagar, kvar, innan mitt maraton är över, jag åker till Norge och hämtar syster, för att sedan börja på nya schemat.

Om ni någon gång under denna tid inte får tag på mig, samtalet bryts med tystnad eller ni märker övrigheter, så kan ni hitta mig någonstans mellan Ön och cykelvägen till Åhléns.

Jag har då med all säkerhet kollapsat eller rent av kastat in handduken.

Hur kan det annars gå när jag inte ens kommer upp ur sängen utan att bli matad med kaffe?

På riktigt alltså?!

klarhet! och frågetecken..

Banken ringde idag. Självklart var det som jag misstänkte. Lidingö golfrestaurang= nya trädgårn.

Det var flera som ringt in och varit misstänksamma, så de borde helt enkelt ändra namnet som står på kontoutdraget så spelar det ingen roll vem som har hand om ekonomin.

I övrigt hände en konstig grej igår, såklart.

Mitt på trottoaren på väg för att hämta min cykel för att ta med den till ön, blev jag attackerad på gatan. Av en främling, såklart.

En smal gestalt flög fram, började skrika att ååååååååh coola skor (vanliga converse) varpå han stack ut sin fot bredvid min för att visa upp en likadan. Sedan började han predika, såklart.

Nu vet jag var han växte upp, hur han var i skolan under sin uppväxt, hur han utvecklades som människa, hur hans kompisar var, hans föräldrar, vart han promenerade i sin hemstad. Vart och hur han festade, hans planer i livet, vilka länder han varit i, vilka han skulle till. Allt. När han uppfattade min stress tvingade han mig att göra lugnande övningar och hade en utdragen föreläsning om meditation, något han "i och för sig" inte höll på med längre. Sedan ville han veta hur man snabbt blev indie, det verkade nämligen coolt.

Sedan vandrade han vidare utan vidare avsked. Inte presenterade han sig heller.

Jag säger då det.

Varför råkar jag alltid ut för dessa konstiga människor?? Va??

Seriöst? Ett vettigt svar på denna fråga?!

mystiksikt

Alltså. Jag har ett litet dilemma så där i bakgrunden. Nu för tiden när jag är mycket fattig (har prick 1500 kr att leva för denna månad, fram till 27e...) kollar jag mitt kontoutdrag regelbundet för att se hur pengarna alldeles för fort sinar.

Nu har jag inte bara en gång utan två stött på den underliga lilla texten 58 kr, LIDINÖ GOLF RESTAURANG, transdatum 18e juli.

Eh.

För det första, jag har vid mitt medvetande aldrig varit på Lidingö?

Och pengarna drogs två olika dagar?

Och jag minns den där 18e juli väldigt väl! Alldeles för väl kan tyckas.

Det var den lördagen när jag skulle käka middag med Camilla men vi drog till nya trädgårn istället. Sen gick jag in till stan, pratade med Karin i telefon i hundra timmar, var på east och sedan spyan. (I know..) Men grejen är att den där förbenade summan på 58 kr, var det bara trädgårn som hade något som kostade. Två öl=58 kr. Inne på east köpte jag inget och ingenting på spyan kostar 58 kr, där jag för övrigt var inne EFTER tolvslaget.

Så nu är frågan, är det trädgårn som går under namnet Lidingö golfrest. på kontoutdragen?!?!

Och om det är så, kommer frågan VARFÖR?!

ALL IN!

Sitter hemma. Lördag kväll. Jag och min underbara macbook som efter uppdateringen nu verkligen visar att den känner mig, sin allsmäktiga ägare.

Sitter här, på sängen, får fan ryggskott av att knappra konstant i flera timmar. Jag är så produktiv! Har skrivit hur mycket som helst till mitt blivande mästerverk. Jag gillar det verkligen, visst kanske det är att jag har makten av min fiktiva lilla figur, men samtidigt känner jag en stor vördnad för honom. Han är rar och eländig. Precis som det ska vara.

Satt uppe sent igår, kollade först på Che, första delen, men den var mega lång och rätt slö, jag var inte alls på humör för det, så vi kollade på Benjamin Button istället, orkade aldrig kolla klart på den förra gången för att den var också lång och seg. Men denna gång var den bra. Blev lite blödig framåt slutet, i perfekt Hollywood-anda.

Vaknade imorse av att min telefon skrek, dags att åka till stan och låta mamma utnyttja mig för att köpa kläder. Givetvis ställer jag upp när hon vill utveckla sin redan enorma garderob. Stressad som hon var hann vi inte göra mycket annat än ställa oss på bron mellan slottet och Cafe Opera och invänta tåget tillsammans med O. Finn var på väg men fick stå på andra sidan för han kom försent, så klart.

Det var väldigt intressant faktiskt, jag kände mig otroligt tråkig där jag stod på sidan av och var straight. Det verkar vara så mycket roligare att leva i gemenskap med människor som har något som håller ihop dom. Att känna sig levande, vilja skrika ut sina känslor och inte bry sig om vad någon tycker, även om alla andra faktiskt tycker att det är helt okej, "okej" som i att allt är okej. Och så står man där på sidan, "ja jag vet, förlåt jag är trist, VANLIG, ointressant och klädd i gråskala." Tänk var härligt ändå, att vara uppväxt i en regnbågsfamilj, det låter så mysigt.

se fler bilder på fejjan.

Sedan kom anarkisterna och skrek, att slottet skulle hyra ut sina åttahundra rum. Vilket fick mig att fundera. Åttahundra rum, låt säga att man hyr ut varje rum för cirka tretusen som tex studentlägenhet (fatta vilket trevligt campus man skulle ha!), vilket skulle bli en exakt inkomst 2,4 miljoner, i MÅNADEN. Det lustiga i det hela är att slottet ägs av staten=folket. Och där står det och ruttnar sen evigheter. Skulle folket istället hyra huset, av sig själva, skulle det innebära att staten=som i folket (ur drömvärlds perspektiv) skulle få in 28,8 miljoner per år. Innan alla skatter och skit räknas bort. (Vilket egentligen också är "folkets pengar.")

Hur kan man förbi se en sådan möjlighet? Egentligen?!

Det är en rätt sjuk värld vi lever i. Nej, slottet är heligt, staten=folket betalar för att småpojkar med stela ansikten ska stå utanför i ett litet bås och "vakta" det stackars huset. Samtidigt som man klagar på brist på lägenheter, hemlösa människor och övrig tragik. Och detta är bara EN av alla lösningar. Det finns ju hur många slott i Sverige som helst och kungen äger typ ett av dom. WHY LIKSOM!!!!

Ja. Här sitter jag och är noll insatt, men det tills trots kan till och med jag se någon form av lösningar. Vad borde då alla andra extremt överintelligenta människor kunna komma fram till!? Va? VA?