känns konstigt att vara hemma, jag trodde att jag bodde på Å?? Eller?! Inte? Nej?
just nu är allt bara konstigt, konstigt och konstigare.
hur långt är livet? varför får man inte veta det? då skulle man ju passa på mycket mer, istället för det här "lev för dagen imorrn you may be dead", för hade jag vetat att jag skulle bli 64 år, då hade jag verkligen levt och gjort allt för att man vetat att man har massor av år att spendera på roliga saker! nu istället när man inte vet ett jävla skit om hur många minuter eller evigheter man har kvar att leva, då blir man passiv istället. tar för givet en massa saker och vågar inte chansa. alla dessa "tänk om", "tänk om inte". Jag hatar det. jag vill inte leva ett sådant liv.
Så kan ju själva hejdå-sättet bli själva surprisen istället, hade varit mycket bättre än detta.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar